DAG1:
Maspalomas - El Doctoral - Santa Lucia - San Bartolome - Maspalomas
Tid: 3h21min, Sträcka: 77,36km, Snitt: 23km/h, Höjdmeter: 1446, Snittpuls:138
Vi var aningen spända inför första rundan, vi hade sett bergen på håll och tyckte att de såg rätt tuffa ut och vissta dessutom att det finns många höjdmeter att bestiga. Själv hade jag inte tränat på större delen av hösten och har under Jan-Feb precis kommit igång med spinning i källaren plus att jag väger alldeles för mycket för att vara en bergsget. Så förutsättningarna var inte de bästa. Men nu räcker det med bortförklaringar.
Vi hämtade ut våra cyklar på morgonen från Free-Motion, Cannondale Super Six HiMod med SRAM Red, man vill ju inte ha sämre cyklar här än hemma. Cyklarna verkade bra och killen på free-motion *(Maspalomas) skämtade om allt, han trodde inte att han skulle känna igen mig efter en vecka och 5kg´s viktnedgång. Nu tror jag iof inte på 5kg viktnedgång då vi äter en massa gott och jag vill vara säker på att ha fullt med energi på varje runda då min respekt för bergen och rädsla för kramp är stor.
Vi hade berstämt oss för en lugn runda, vi blev rekommenderade en som låg på ca 6mil och väldigt få höjdmeter, runt 500. Vi gav oss iväg uppför östkusten och redan vid den lilla backen mellan Maspalomas och Playa del Inglés kändes det jobbigt. :-) Vi körde sedan vilse inne i Playa del Ingles och det tog ett tag innan vi hittade ut på rätt väg. Där hade vi bra medvind och likt kalvar på grönbete var vi stundvis uppe i 55km/h på platten. När vi tog det lite lugnare och funderade över var vi skulle så rullade det förbi ett gäng norrmän. Vi tog rygg på dom och tänkte att de vet nog var man ska… De vände inåt landet vid El Doctoral och vi hakade på, fortfarande otroligt taggade över värmen, ren asfalt och bra tryck i benen. Efter bara en liten bit började hödmetrarna ticka på.. Norrmännen stannade nästan vid första motlut och ställde sig upp och vaggade från sida till sida.. Tror vi kom ner till 8km/h, en hastighet som är helt omöjlig att hålla om man som jag alltid sitter ner i uppförsbackar.. Så det blev till att trampa förbi och upp i mer rimliga 12-14km/h.. Vi såg att vi närmade oss Santa Lucia och jag kände igen det namnet från några av de rundor vi hade kikat på innan..
Det rullade på bra, Marco som är stark gjorde några ryck ibland och hittade någon snygg tyska… den enda snygga tjej någon av oss sett hittills.. Dock såg jag henne aldrig så han kan hitta på.
Väl i Santa Lucia fick det bli en fikastopp, vi hade avverkat runt 4mil och det skulle smaka gott med en Macka… stället bakade sina egna baguetter och vi högg varsin med skinka och ost. Det var nog den godaste baguett jag ätit, den smälte i munnen. Priset för 2 baguetter med skinka och ost, 1 stor flaska vatten och 1 kaffe landade på 45:-, riktigt överkomligt.
Efter stoppet rullade vi vidare och hade lite dålig koll på var man vänder hemåt, så vi hamnade hela vägen uppe i San Bartolomé, där det fanns en skylt som visade Maspalomas. Väl där var vi uppe på dagens högsta punkt på ca 930m över havet, en bit bort såg vi den högsta punkten på ön som ligger på 1950m, den tar vi en annan dag konstaterade vi.
När det väl började gå nerför så märktes väl vår ovana vid att köra nerför på serpentinvägar.. (efter rundan var både jag och Marcos ömmaste punkter i ryggen.. Hm.. Det är väl benen man cyklar med.) Vi använde bromsarna väl och fick väl aldrig riktigt någon fart nerför. Jag ställde in huvudet på att nu är det bara att rulla hem.. Ända till dess att det dök upp en riktigt brant backe som skulle hanteras…. Det blev dagens jobbigaste backe även om den var kortast. Benen var kalla efter nerförskörningen och mentalt var jag oförberedd. Blev en kort paus högst upp och några riktigt schyssta bilder.
Efter den toppen var det helt uppenbart att nu var det bara rull hela vägen hem, man såg hela vägen ner till Playan. Problemet nu i nerförskörningen var att det blåste stark sidvind, lite byar, så att åka fort var uteslutet, vi bromsade oss ner i ca 30km/h och åkte ändå förbi några som säkert bara rullade i 15km/h pga vinden.
Väl hemma så blev det en Recovery-drink och ett bad i poolen. Vi testade även det lokala sortimentet av Öl och jag rekommenderar alla att testa ölet Tropicana, åtminstone om ni vill må illa ett bra tag efteråt. Blev därför istället en Heineken.
DAG2:
Maspalomas - Soria - Ayacata - Felkörning - San Bartolome - MaspalomasTid: 4h50min, Sträcka: 110km, Snitt: 22km/h, Höjdmeter: 2334, Snittpuls:125
Lite seg i benen efter gårdagen, men inte så illa som jag trodde att det skulle vara efter gårdagens runda. Jag började dock rejält lugnt fram till Soria för att inte göra av med för mycket energi innan den beryktade backen. Det var grymt schysst miljö på mer mot den västra sidan av ön. Det verkar som att det regnar mer där helt enkelt med tanke på grönskan.
Väl i backen upp till Soria så tuffade det på rätt bra uppför, jag tror att jag snittade runt 12km/h då jag hela tiden pendlade mellan 11-15.. Väl på toppen fick jag leta efter Marco som klippte backen rejält snabbt. Är grymt imponerad av Marcos fart uppför, han kommer bli farlig i H30 och senior redan under debutåret.
Vi tog en fika på vad vi trodde var toppen av backen innan vi gav oss vidare norrut…. Så fel vi hade.. Det var ytterligare 5km med riktigt brant backe och grymt kass väg. Jag fick stanna till 2 ggr i två svängar då jag inte kunde ta mitten av vägen pga möte. Marcos gps visade som mest 23% lutning och det måste varit i ngn av svängarna… När vi sedan rullade vidare upp emot vårt bestämda lunchställe i Ayacata och som skulle vara på toppen av hela rundan med endast nerför kvar hem, så var det bland det schysstaste landskap jag sett, men samtidigt den sämsta vägen någnsin. Vilket gjorde att vi inte kunde köra fortare än 20km/h trots att det var platt. Väl framme vid lunchen bjöd ett mycket trevligt äldre par från Dortmund som hade tagit bussen upp ner oss vid deras bord. Jag högg in på en pasta som nog var den mest tråkiga pastan någonsin, men som smakade underbart ändå… De verkar veta där att en cyklist som kommit dit alltid blir nöjd bara han får mat. Vi satt nog där i närmre en timme och bara njöt av solen, ingen stress då vi bara skulle rulla ner mot Maspalomas i 40km/h.
Jag var kartläsare för dagen och hade noterat en grym väg ner mot Maspalomas som skulle ta oss dit den kortaste vägen… Vi brände nerför i ca 7km och minst 400 höjdmeter ner i en dalgång och kom till en riktigt schysst sjö.. Där plötsligt vägen tog slut och en vänlig fransman på MTB berättade för oss att det inte går att cykla den vägen på en racer. Så det var bara att vända om och klättra de 400 höjdmetrarna tillbaka och ta en annan väg mot Maspalomas… Här började jag bli riktigt trött och det var nog lite mentalt också.
Va lite lagom sliten sen i nedförskörningarna och fick ta det lugnt för att ha full kontroll. När vi sedan började närma oss Maspalomas började igen de starka vindarna komma som gjorde det svårt att hålla cykeln i en bra bana och jag saktade ner ytterligare.
Väl framme i Maspalomas åkte vi på nytt vilse, verkar vara svårt för oss att hitta rätt väg så även denna gång fick vi leda cyklarna lite och åka där man inte borde åka med en racer.
Väl hemma efter 11 mil, 2 mil längre än planerat, 400 höjdmeter mer än planerat så högg vi in på vårt hotells kulinariska buffé.. Aldrig har väl stekt potatis, vitlökssås och ost smakat så gott… plus glass till efterrätt.
Maspalomas - Vecindario - Aguimes - El Doctoral - Maspalomas
Tid: 2h51min, Sträcka: 70km, Snitt: 24km/h, Höjdmeter: 830, Snittpuls:?
Idag var det mer eller mindre vilodag så vi siktade in oss på en runda med mindre backar. Ut från Maspalomas körde vi norrut mot San Augustin och upp emot Vecindario Väl där rullade vi i en trafikstockning genom stan, tog en mindre evighet men det är så mycket värt att åka genom lokala städer som inte är turistorter, får se mer av det vanliga livet på Gran Canaria. Med vind i ryggen gick det bitvis riktigt fort och vi var över 50km/h på platten, det skulle vi få veta på väg tillbaka varför…
Vi åkte sedan upp till en liten ort som heter Aguimes där vi stannade för en cola och spanade på stadslivet i en liten by, såg bland annat en hottat minibuss som var sänkt så plåten skrapade i asfalten.
Sen körde vi en fantastisk liten väg som slingrade sig upp och ner i bergen med knappt någon trafik alls, vi passerade en skock får som var på väg från hagen till hemmet. När vi kom ner mot kusten igen vid El Doctoral märkte vi av att det blåste något enormt. Vi orkade ändå trycka på runt 30km/h men kom bitvis ner mot 20 i blåsten. Gissningsvis över 10m/s rakt mot.
Totalt blev det idag 7mil i varierat tempo, mina ben var sega och det var välbehövligt med en lite kortare och snällare väg idag. Efter rundan bestämde vi oss för att imorgon tar vi toppbestigningen då vi ska upp till Pico de la Nieves som är högsta punkten på 1950m över havet. Ska bli spännande, kommer dock bli riktigt tufft då den väg vi valt har den tuffaste stigningen på ön med bitvis 23% lutning (enligt han i cykeluthyrningsaffären), men det ska nog gå bra iaf.
På väg hem idag höll annars Marco på att bli ihjälkörd av en idiot i en röd liten bil som åkte väldigt fort ut på en påfart på den väg vi åkte på och accellerade samtidigt som han skulle svänga ut precis där Marco cyklade. Som tur är gick det bra, men det såg otäckt ut.
Jag lär nog inte ha gått ner i vikt efter den här veckan då både jag och Marco åtminstone säkrar att vi är fulla med energi konstant. Det fikas, det äts rejält med frukost, lunch och middag och däremellan kakor…..
Ikväll lyxade jag till det med lite Thaimassage för benen, grymt som tusan och välbehövligt. Lite av en happy ending på en bra dag.
Maspalomas - Aguimes - Cazadores - Pico de Nieves - Ayacata - San Bartolome - Maspalomas
Tid: 5h28min, Sträcka: 112km, Snitt: 20km/h, Höjdmeter: 1954, Snittpuls:135
Fy satan, det måste varit det jobbigaste jag gjort i cykelväg, vi gav oss iväg lite tidigare på förmiddagen då vi visste att vi hade en tuff dag framför oss då planen var att vi skulle ta oss upp på högsta toppen på Gran Canaria, Pico de Nieves. Redan igår när vi berättade för killen på free-motion så anade vi att det skulle bli tufft. Den östra vägen som vi valt skulle enligt honom vara den tuffaste stigningen på ön med lutning upp till 23%... 23% är brant, men vi övertygade oss om att det säkert är en kort bit och kanske i en sväng där det ofta brantar till lite extra.
Vi gav oss iaf iväg upp längs med östkusten förbi San Augustin och upp till Augimes där vi stannade för en cola och lite vattenpåfyllning. Sedan åkte vi vidare mot Ingenio där vi som vanligt åkte fel och brände nerför en backe och nästan var nere vid kusten innan vi förstod att vi åkte åt fel håll. Så det var bara att vända och köra uppför igen. Redan där lutade det ca 16% genom hela stan.
Väl ute så gav vi oss iväg och det såg ut som trevliga vägar ända fram tills där vägen delade på sig och en skylt visade mot Cazadores, en brant sväng där vägen försvann bakom ett hus, där fick vi bekräftat att det var brant, problemet var bara att det inte va en liten knäpp, utan det blev ännu brantare och det slutade heller aldrig. Den backen var den tuffaste jag någonsin kört i. Mot slutet av den så stumnade mina ben totalt och jag kunde inte ens stående få runt tramporna så jag fick ta dagens första lilla promenad, vilket även det visade sig tufft i 23% lutning och cykeldojor. Det blev ytterligare 2 kortare promenader denna rundan då benen var som stockar.
Vid Cazadores så fyllde vi på lite mer vatten då det va rätt osäkert om när möjligheten fanns nästa gång… Även efter Cazadores så var det 20% lutningar och det gick ofta i 6-8km/h uppför lagom vinglandes. När vi till slut kom upp på omkring 1600meter så blev det en helt annan miljö, med skogar som påminner om de svenska och en extremt schysst miljö. Tyvärr var det denna dag en hel del moln och vi kommer upp till molnens nivå. Vid ett ställe där jag körde på en väg som låg på en bergskam med stup på bägge sidor så vällde det upp moln från bägge stupen, mäktigt värre när jag var helt ensam.. Marco låg en bit framför.
Till slut efter mycket slit, flera korta pauser, svordomar och mängder med svett så satt vi till slut på toppen av Gran Canaria. Tyvärr såg vi ingenting av utsikten pga alla moln, men väl värt det ändå, om inte annat för den mycket excentriska mannen som sålde varm choklad etc där uppe. En mycket speciell man….
På toppen var det endast 8 grader så på med regnjackan, skoskydd, knäskydd och bandanan åkte över öronen. Frös som tusan redan vid början av nedfärden och inte blev det bättre av fartvinden i 40km/h. Jag var rejält mosig och använde bromsarna mycket denna dag då jag kände mig osäker på reaktionsförmågan om den skulle behöva användas. Vi stannade även flera gånger på vägen ner bara för att njuta av utsikten. Något som vi båda är överens om, vi är inte här bara för att cykla, utan även se naturen och njuta av miljön.
När vi kom ner en sådär 1000meter så kom solen fram och det blev på nytt varmt o skönt att cykla. Vi drog direkt till free-motion då min kedja var snusstorr. Uppför berget så lät den "squeeek" "squeeek" vid varenda tramptag…..
Nu när det är dags att sova så är jag rejält sliten. Detta var helt klart det tuffaste jag gjort i cykelväg och kanske till och med i livet när det gäller idtrottsliga prestationer/utmaningar.
Maspalomas-Soria-Playa del Ingles - Maspalomas
Tid: Sträcka: 62km, Snitt: 24km/h, Höjdmeter: 650, Snittpuls:105
Idag fick det bli en lugn runda då vi båda var slitna efter gårdagens urladdning upp till toppen. Vi körde kustvägen på östra sidan och sedan upp till Soria för att se om det var några som var sugna på lite backträning. Var väldigt lite cyklister ute denna dag så vi kunde inte heja så mycket på andra, utan drog till ett schysst café mitt i dalgången.
Efter det rullade vi tillbaka mot Maspalomas, rullade ner till Playa del Ingles och käkade lunch och rullade sedan längs promenadvägen utmed öknen. Vi hade väl runt 27 i snitt under själva turen, så hyfsat snabbt även fast pulsen och tempot var lågt.
Imorgon kan det nog bli veckans längsta tur, bara vi håller oss ifrån 23% backar likt den upp mot Cazadores.
DAG6:
Maspalomas-Puerto de Mogan - Mogan - Ayacata - Risco Blanco - Santa Lucia - Vecindario - Maspalomas
Tid: Sträcka: 130km, Snitt: 22km/h, Höjdmeter: 2200, Snittpuls:?? (missade sätta på den)
Jag var rejält stum i benen när jag vaknade, verkade som om mjölksyran jag drog på mig på Pico de las Nieves inte hade dragits ur kroppen ännu utan kändes mer än vad den gjorde dagen innan. Blev väldigt lugnt cyklande fram till Mogan där jag mest undrade hur det skulle gå när vi väl kom till de längre backarna.
Snabbt stopp i Mogan för att fylla på lite vätska, sen bar det iväg uppför en lång backe där stigningen går i väldigt fina slingriga vägar, det var nog den schysstaste stigningen på hela veckan. Lång svepande stigning med lutning mellan 5-14% under närmre 10kmkm. Uppför orkar jag i dagsläget att ligga på lägsta växeln och ibland peta i 2:an, och då har jag Compact vevparti så 34-25 är det jag kör på som mest. Då snittar jag runt 12km/h uppför. Skulle jag orka köra oftare på 2:ans växel och ibland i med 3:an skulle jag direkt höja snittet till 15km/h. Svårt att veta hur långt det är dit.
Sen rullade vi lugnt på de extremt dåliga vägarna förbi Presa de la Ninas och njöt av utsikten, innan vi kom fram till de sista stigningarna upp mot Ayacata där vi käkade lunch.
Jag hade sedan spanat in en alternativ väg hem över Risco Blanco, alltid kul att köra alternativa vägar. På med armvärmare för nerförskörningen och idag var jag inte lika trött i kroppen som tidigare dagar och kunde släppa på mycket mer nerför. Vi vände sedan upp mot Risco Blanco där den schysstaste vyn visade sig.. Vi kom nämligen in i den dalgång som är under öns högsta topp, det är brant uppför i 1000meter till toppen och bergen visade sin allra mäktigaste sida. Så jag kan varmt rekommendera turen över Risco Blanco. Kör man vägen från Santa Lucia får man dock vara beredd på en rejäl stigning först med uppemot 20% på några korta vägpartier.
I Santa Lucia blev det på nytt en baguett som repris på första dagens första fikapaus. Efter det rullade vi snabbt vidare ner mot kusten. Nerförskörningarna från Santa Lucia till Vecindario är grymma. Det går att släppa på riktigt bra och serpentinsvängarna är ganska öppna så man har koll på mötande trafik. Väl nere släppte vi loss de sista små krafterna. Marco tog bland annat några rejäla monsterförningar i den starka sida-motvinden mot San Augustin, det var minst 10m/s och vi brände på i +40km/h. Väl framme i Maspalomas noterade vi att det hade tagit ca 1h från Santa Lucia till vårt hotell, vilket innebär +40km/ inklusive några mindre stopp och många passager genom rondeller.
Så, då var resan slut. Aningen ont i sittpartiet och slitna ben vänder vi nu hemåt för att köra spinning och vintercykling några veckor innan värmen kommer till Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar